Uppsala kommun växer och med det behovet av smart välfärdsteknik
Uppsala är en av Sveriges mest snabbväxande kommuner med en befolkning som väntas öka från dagens 245 000 invånare till ca 320 000 år 2050. Med 4 250 trygghetslarm i ordinärt boende, 23 vårdboenden i kommunal regi och ytterligare 15 i privata vårdboenden är välfärdsteknik en viktig faktor för att kunna erbjuda ett tryggt och säkert boende oavsett om personen valt att bo kvar hemma eller flyttat till ett gruppboende. Maria förklarar: "Välfärdsteknik har gett våra medborgare både frihet och trygghet. Tekniken hjälper oss att disponera tiden bättre och gör att vi kan fokusera på det som är viktigast, individens behov och det personliga mötet.” Men Uppsala står också inför unika utmaningar. Kommunens geografiska storlek innebär att både tät trafik i stadskärnan och långa avstånd på landsbygden vilket påverkar hemtjänstens arbete. Det tar tid att ta sig till och från en brukare och att säkerställa att alla brukare får rätt insatser i rätt tid kräver därför innovativa lösningar.
Digitala lösningar ökar säkerheten och självständigheten för brukare
Ett exempel på hur välfärdsteknik stöttar kommunens arbete är användningen av digital tillsyn. Denna lösning ökar både säkerheten och självständigheten för brukarna. Det är en smart, enkel lösning som minskar oron för alla inblandade. Digital tillsyn, där monitorering sker via en kamera, är en annan viktig tjänst för Uppsala kommun. Tjänsten gör det möjligt för personalen att säkerställa att brukarna mår bra utan att störa deras nattsömn eller personliga integritet.
"Det handlar om att skapa trygghet utan att ta bort friheten," säger Maria.
Tekniken hjälper oss att disponera tiden bättre och gör att vi kan fokusera på det som är viktigast, individens behov och det personliga mötet.
Maria Jennische, verksamhetschef Uppsala kommun
Partnerskap är nyckeln till framgång
Maria understryker vikten av att samarbeta nära med leverantörer vid både införande och drift av välfärdsteknik. Ett lyckat införande bygger på att lösningarna är anpassade efter både brukarnas och personalens behov. "En av våra största utmaningar är att få medarbetarna att se tekniken som en hjälp och inte ett hot. För att lyckas, är det viktigt att systemen är enkla och intuitiva att använda, så att de verkligen prioriteras i det dagliga arbetet," förklarar hon.
Initiativ för att främja välbefinnande för äldre och funktionshindrade
Uppsala kommun har också satsat på andra initiativ för att förbättra äldreomsorgen. Ett exempel är möjligheten för personer över 65 år att äta seniorlunch på skolor. Det främjar bra mathållning men också vad som kanske är än viktigare, det skapar sociala möten mellan generationer. Maria fortsätter med att berätta om ett program för att Uppsala kommun ska vara tillgängligt och inkluderande för personer med funktionsnedsättning. Projektet Funk-IT syftar till att öka den digitala kompetensen i samhället med bl a korta filmer som visar hur man skapar ett e-postkonto, bokar färdtjänst, betalar räkningar eller ställer in ett larm på sin telefon.
Implementation av ny teknik måste få ta tid
Maria ser positivt på framtiden för välfärdsteknik men betonar att utvecklingen måste ske i en takt som tillåter att både den enskilda individen och kommunens personal får tid att anpassa sig. "Vi som kommun vill alltid mer än vad som ibland är möjligt just nu. Vi ser att det är viktigt att tekniken landar väl för att ge den effekt vi önskar och inte skrämmer någon. Samtidigt är det tydligt att vi möter en ny generation vårdtagare som är tekniskt kunniga och som förväntar sig smarta lösningar," avslutar hon.
